linnis

Om jag kanske skulle posta mitt skit nånstans för någon att ta del av, i denna glugg av att inte hata allt jag åstadkommer fullt lika mycket. Bloggen finns för dem som känner den.
Öppna den för någon ny gör jag aldrig.

Kris råder, full on. FULL ON kris. Covid19 har visat sig vara en tapper krigare. Vägar dö. Lever envist på döda ting. Lamslår den del av samhället som förstår vad en pandemi innebär. Underhåller den andra delen.
En kris, en pandemi har nått oss rikjävlar. Jordensundergång, covid19, stirrar oss i vitögat. Särskilt överklassen. Från skärgårdsvillor med sjötomt, ber man arbetarklassen gå i självkarantän. Förträffliga medborgare går tydligen i självkarantän. Helst ska vi också sitta och stirra på ”TOKIGA” tik tok videor (SOM VÄL FÖRFAN KAN STANNA PÅ JÄVLA TIK TOK!?!??!?!) av personlighetsbefriade profiler, och låta dem lista saker som mänskodjuret kan sysselsätta sig med under denna period av ökad hemmatid.
De som skakat vår värld är jävligt light jämte spanskasjukan/pesten, u name it, (ändå slår den världsekonomin i spillror) ändå har folk visat hideous sidor. Man tror knappt det är sant.
En sån som jag, som tenderar att ogilla mänskofenomenet, håller mig ifrån den typen av medier så gott det går.
Egoistiska äcklon.
Eller…, när jag ändå är mitt uppe i hatet, tillåt mig kasta en covid19-loska i ansiktet på dem profiler som fejkar upptäckten av böcker och läsning.
Tack och bock.
Det blir ett prövningens år.