Your freedom was here in this cage all along

Vaken lite för länge om kvällarna pga motviljan att släppa boken. En kvinna i en säng, en berättelse som förmodligen är meningslös, de visar sig, för mig känns berättelsen ännu viktig, som att bläddrandet ska lämna mig med nått mer än en sista sida bläck. 
En man som varit hemma i 2v efter sina 5 år utomlands, längtar redan bort. 
Snart övertygad om att, att fortsätta vända blad o somna till en sexistisk låt, endast för att soundet e najs, är de enda. 
Vad håller man på att bli? Ihålig? Ytlig?





















my thoughts